Allt du behöver veta om framfall och läkning av framfallssymptom! - Moonrise

Allt du behöver veta om framfall och läkning av framfallssymptom!

Framfall är ett vanligt besvär som kan drabba kvinnor i olika åldrar. Det innebär att ett eller flera av bäckenbottenorganen har hamnat ur position. Några av de vanligaste symtomen är tyngdkänsla i underlivet, urininkontinens och smärta vid samlag.

Det finns fler symptom än dessa och de varierar mycket. I detta inlägg förklarar vi vad framfall är från ett annat perspektiv än vad vården ger! Vi förklarar också vilka olika typer av framfall som finns, hur det kan kännas och hur man kan behandla och förebygga det. (Det finns mer att göra än knipa, ha prolaps ring och operation!)

Låt oss först titta närmare på bäckenbotten för att förstå framfall!

Bäckenbotten, vår kära bäckenbotten….Du har säkerligen hört talas om bäckenbotten och förmodligen i samband med framfall eftersom dessa begrepp är tätt sammanlänkade. Men har du kollat på vad bäckenbotten faktiskt är? Det kan hjälpa dig att förstå vad framfall egentligen är,  lära dig mer om dig själv och hur du kan läka!

Man kan säga att bäckenbotten består av tre delar som hjälper till att hålla bäckenbottenorganen på plats:

  • Bäckenbenet: är som en skålformad ring 
  • Bäckenbottenmuskulaturen: fungerar som en vägg nere i bäckenbenet varpå organen vilar
  • Fascia: en 3-dimensionell bindväv som stöttar och hjälper till att hålla organen på plats

I bäckenbotten sitter våra bäckenbottenorgan urinblåsan, livmodern och ändtarmen. När något eller flera av dessa organ har hamnat ur sin grundposition kallas det för framfall. Beroende på i vilken utsträckning något av organen hamnat ur sin position kan ett framfall vara mer eller mindre symptomatiskt.

Om du misstänker att du lider av framfall eller känner igen dig i symptomen vi tar upp här vill vi att du ska veta att du inte är ensam och att det finns saker du kan göra åt det.

Längre ner i inlägget tar vi upp saker du kan göra själv för att starta din läkningsprocess!

De olika typerna av framfall

Types of Prolapse Op3 1
Illustration av hur organen i bäckenbotten kan skifta i sin position och dess medicinska term

Beroende på vilket organ som är involverat finns det olika typer av framfall.

  • Uterusprolaps: Livmodern är nedanför sin ursprungliga position och livmoderhalsen sticker ut genom slidöppningen, eller så pass att livmoderhalsen sticker ut från slidöppningen (fullständigt framfall av livmodern)
  • Cystocele: Framfall av urinblåsan kallas för cystocele. Då urinblåsan sitter i den främre delen av slidan kallas det även för främre slidframfall eller framfall av främre slidväggen.
  • Rectocele: Framfall av ändtarmen kallas även för rectocele eller framfall av bakre slidväggen. 
  • Enterocele: Kallas även för tunntarmsframfall och innebär att tunntarmen har kommit ner i bäckenet och kan skapa en utbuktning i slidan. 
  • Ureterocele: Framfall av urinröret. 

Framfalls-gradering

Vidare graderas framfall av vården i olika grader baserat på hur mycket framfallet sticker ut från slidöppningen i en skala 1-4, där 1 är ett mindre framfall och 4 är den högsta graderingen. Sammanfattat kan man säga att ju mer framfallet sticker ut ur vaginans öppning desto högre gradering.

Under en cykel skiftar våra underliv. De kan till och med skifta under en dag. Därmed är graden av framfall sällan statisk, vilket kan vara viktigt att tänka på om du blivit graderad av dig själv eller någon annan.

Hur ser ett framfall ut?

Ibland kan det hjälpa att se bilder på framfall för att få en tydligare bild hur det ser ut. Här kan du se exempel på hur livmoderframfall kan se ut i de olika graderingarna. Genom att undersöka dig själv med spegel kan du också få mer kunskap om dig själv och din kropp. 

Hur känns framfall?

Hur det känns att ha framfall eller framfallssymtom kan variera, beroende på vilken typ av framfall och vilket/vilka organ som är involverade. Följande symptom är vanliga:

  • tyngdkänsla i underliver
  • klumpkänsla i underlivet
  • ökad känsla av behovet att kissa
  • inkontinens
    • urininkontinens eller urinläckage 
    • fekalinkontinens
  • urinträngningar
  • förstoppning, svårt att tömma tarmen
  • svårigheter/obehag vid samlag
  • skavkänsla i underliver
  • smärta vid samlag
  • utbuktning av slidvägg/slidväggarna antingen bakre, främre eller båda
  • att känna/se livmodern/livmoderhalsen utanför slidan
  • bäckensmärta, eller bäckenbottensmärta. Smärta eller obehag i bäckenbotten eller bäckenet
  • vaginalflatulens. Innebär gas kommer ut från vaginan. . Det kallas också musprutt.
  • känsla av att ha en vid eller lös slida
  • smärta i ländryggen
  • olika typer av höftsmärtor
  • pundendussmärta eller pudendal neuralgi
  • smärta i svanskotan

Är framfall farligt?

Framfall är inte farligt. Däremot kan det påverka den mentala och psykiska hälsan att känna sig begränsad, att uppleva smärta och obehag. Om du lider av framfallssymptom kan det även kännas ensamt, eftersom det är ett tabubelagt samtalsämne. Men sanningen är att om du lider av framfall är du långt ifrån ensam. Det uppskattas att 50% av kvinnor över 50 år upplever någon gång något typ av framfall. Många får lindrigt framfall efter förlossningen som sedan går tillbaka efter de första veckorna, särskilt vanligt är det efter det andra barnet.

Det kan också vara tryggt att veta att framfall inte behöver vara kroniskt. En vanlig missuppfattning är att det inte går att läka ett framfall.  Det är viktigt att få hjälp med dina besvär för att få tillbaka din livskvalitet. Vi har hjälpt tusentals kvinnor att bli fria från framfallsymptom med en rad olika metoder. Några av de metoder som hjälpt är hypopressiv träning, meditation, snipp sauna, yoga, ärrvävnads-upplösning och även andra metoder för att bearbeta trauma eller mjuka upp vävaderna. 

Varför får man framfall?

Olika händelser eller aktiviteter kan trigga ett framfall. Enligt vården listas de vanligaste orsakerna till framfall enligt följande:

  • graviditet
  • förlossning
  • fysiskt tungt arbete
  • övervikt
  • kronisk hosta
  • förstoppning

Det konventionella sättet att se på framfall är att det har bildats slapphet i vävnader och svaghet i bål- och bäckenbottenmuskulatur.  Detta leder till att bäckenbotten, som i vanliga fall fungerar som en “hängmatta” där organen kan vila, inte längre “orkar”. Organen “faller” då ner och/eller fram. Därav namnet framfall.

En försvagad bäckenbottenmuskulatur, i kombination med ett framfall, är extra känsligt för ökat tryck i bålen då bäckenbotten inte längre klarar att hålla emot. Tillfälligt kan organen pressas nedåt och symtomen kan förvärras.

Rotorsaken till framfall

Genom att identifiera rotorsaken till framfall kan vi också ta itu med den och därmed påbörja läkningen. 

Ett mer uppdaterat sätt att se på vad som orsakar framfall och som stöds av nyare forskning pekar på att följande kan trigga ett framfall:

Ärrvävnad

I motsats till vad man tidigare trott, att organen “faller” ner eller fram för att bäckenbottenmusklerna är försvagade eller skadade, så DRAS organen ur sin position på grund av ärrvävnad i bäckenbotten. Ärrvävnaden gör att vävnaden blir stram, oelastisk, och stel. Detta skapar ett drag genom de spänningar som bildas och skapar något som kallas biotensegritet (mer om detta längre ner).

Ärrvävnaden kan i sin tur uppstå vid förlossning, operationer, sexuella övergrepp eller annat trauma i bäckenbotten. 

Trauma

Vad som upplevs som traumatiskt är mycket personligt och innefattar ofta något som uppfattas ha skett för fort, för mycket och tidigt. Trauman kan vara både fysiska och emotionella. Saker som kan upplevas traumatiska som kan påverka bäckenbotten kan vara till  exempel förlossningar, operationer, sexuella övergrepp men även missfall, infertilitet, dödfödsel eller aborter. Annan problematik som är kopplat till bäckenbotten är till exempel matsmältningsproblem, inkontinens eller toalettproblematik. 

Det behöver inte bara röra sig om trauma kopplat till bäckenbotten. Ett emotionellt trauma kan också påverka bäckenbotten. Det är ett känsligt område och vi tenderar att lagra trauma fysiskt i kroppen. Det kan vara  i form av spänningar, ärrvävnad eller så kallade sammanväxningar (adhesions på engelska) i fascian.  Negativa känslor kan också manifesteras i bäckenbotten fysiskt, särskilt hos kvinnor.

Kost

För att kroppen och därmed bäckenbotten ska fungera optimalt behöver  rätt förutsättningar finnas,  till exempel i form av bra kost. Med rätt kost kommer rätt byggstenar att reparera och läka. De hjälper dessutom till att skapa en stark, elastisk och tålig bäckenbottenvävnad. Rätt tillskott av vitaminer, mineraler och proteiner (framförallt kollagen) är viktigt.

Stress

Stress blockerar kroppens förmåga att läka sig själv. När kroppen upplever stress prioriterar den överlevnad och inte läkning. Att minimera stress är därför viktigt för att optimera läkning och lindring av symptom. 

Obalanser i kroppens hållning och linjering

En bra hållning och att ha starka posturala muskler är viktigt för bäckenbotten. Diafragman, som är en andningsmuskel, en muskel mellan lungorna och bukorganen, de inre magmusklerna (de intra-abdominala), samt bäckenbotten är tillsammans med bål-, rygg- och rumpmusklerna del av den posturala muskulaturen.

Om dessa inte fungerar optimalt och i samklang kommer det påverka bäckenbotten negativt.  Rätt lutning på bäckenet är också viktigt för att hela kroppen ska fungera i samklang.

Pelvis Op2
Ett bakåtroterat bäcken ger inte rätt stöd till organen i bäckenbotten och ett bäcken som lutar för kraftigt framåt leder till ländryggssmärta.

Biotensegritet och fascia

Kroppen har en självstabilisering genom något som kallas biotensegritet, vilket innebär spänningar i fascians (bindvävens) nätverk för att skapa stabilitet och en balanserad kropp. Förändringar på en plats kan påverka hela kroppssystemet, såsom vid framfall. Bäckenbotten är beroende av rätt hållning och linjering för korrekt placering av organen, och bör luta lite lätt framåt för rätt stöd. 

Under livets gång kan förändringar i fascian och hållningen (ett bra exempel på detta är under och efter graviditeten) ske vilket påverkar biotensegriteten och därmed positionen av bäckenbottenorganen.

Ärrvävnad, kost och hållning är alla faktorer som påverkar fascian och biotensegriteten. Det är därför det är så viktigt att ha ett holistiskt perspektiv när man ska läka framfall!

Vad kan man göra åt framfall? Kan man läka ett framfall eller kan framfall gå tillbaka?

Hur behandlar den konventionella vården framfall? 

Det vanligaste rådet en kvinna som söker hjälp för framfall får är att träna sin bäckenbottenmuskulatur med knipövningar, fysioterapi och att undvika att lyfta tungt. 

Pessar är ett annat alternativ som man kan få via vården. Framfallet lyfts fysiskt upp med hjälp av en slags ring i silikon. Om man sedan tar ut pessaren kommer framfallet att vara på samma sätt som innan pessaren sattes in. En del kvinnor kan tycka att det hjälper att tillfälligt få ett lyft medan man till exempel tränar.

Om framfallet anses gravt kan vården erbjuda operation. Dessa operationer kommer dock inte utan risker. För en del kvinnor kan en operation hjälpa att lindra ett framfall. Tyvärr är det inte alla kvinnor som upplever att det hjälper och kan i värsta fall göra det värre. Det är viktigt att veta att en operation också skapar ny ärrvävnad vilket påverkar biotensegriteten i underlivet. 

Att knipöva eller inte?

Knipövningar stärker de långsamma muskelfibrerna och volontära musklerna i bäckenbotten.  Vissa kvinnor upplever att knipövningar hjälper medan många rapporterar att det inte gör någon skillnad eller till och med förvärrar symptomen. Om man har en överspänd bäckenbotten tenderar den att bli ännu mer spänd av att knipa vilket kan förvärra, snarare än lindra. Knipövningar adresserar endast musklerna i bäckenbotten och som vi tidigare nämnt har musklerna bara en del av många andra i orsaken till framfall. En del kvinnor upplever istället att avslappning av bäckenbottenmuskulaturen hjälper mer.

Det finns mycket mer du kan göra!

Trauma och stress kan bearbetas och reduceras genom att lugna nervsystemet på olika sätt. Några av de metoder som också kan hjälpa och som går till rotorsaken är bland annat:

Hypopressiv träning

Det är en träningsform som fokuserar på hållningen och linjeringen i kroppen, andningen som båda är väldigt viktig för bäckenbotten,  men är också precis som yoga en typ av meditation och bearbetning av trauma. I den här videon kan du lära dig mer om hypopressiv träning och hur det kan läka framfall!

Meditation, yoga, visualisering och avslappning

Meditation kan hjälpa till att reducera stress och negativa känslor. Det kan även hjälpa dig att komma ut ur negativa tankemönster och bearbeta trauman. Här kan du lära dig mer om  meditation som ett verktyg för att läka framfall, inkontinens och bäckenbottendysfunktion.

Snipp-sauna

Snipp-sauna är som en bastu för underlivet. Det är en urgammal tradition som kvinnor har använt sig av genom historien och hjälpa mot en rad olika åkommor, bland annat mjuka upp vävnaden i underlivet och skapa avslappning. Läs mer om snipp-sauna här eller lyssna på Filippa berätta om det här.

Ärrvävnadsupplösning

Ärrvävnad kan uppkomma av både fysiska och psykiska trauman. Upplösning av ärrvävnad omfattar både känslomässig bearbetning och olika tekniker för att bryta upp ärrvävnaden såsom massage, stretching och olika bindvävstekniker. 

 Vad är ärrvävnads upplösning, varför du ska göra den och hur du kommer igång!

Tusentals kvinnor har läkt sina framfallssymptom med hjälp av MoonRise!

Här kan du lyssna på Filippas historia om hur hon läkte sitt framfall naturlig. Filippa är inte ensam. Tusentals kvinnor har idag antingen helt läkt framfall eller åtminstone signifikant reducerat sina symptom med stöd av MoonRise.

MoonRise koncept bygger på en holistisk approach genom att adressera rotorsaken till framfall och ger därför kroppen förutsättningar till att påbörja läkningsprocessen. Vill du veta mer om vårt program, klicka här.

Reclaim your health with our inspiring content

https://moonrise.health/pelvic-program-webinar-lp1/
https://moonrise.health/hypopressives-course-webinar-lp3/
https://moonrise.health/sv/liveklass-med-filippa/
https://moonrise.health/sv/podcast/
https://moonrise.health/sv/hypopressiv-webbinarium-lp2/
https://moonrise.health/sv/hypopressiv-webbinarium-repris-lp1/
https://moonrise.health/sv/?page_id=48029
https://moonrise.health/hypopressives-course-webinar-lp2/
https://moonrise.health/sv/
https://moonrise.health/compare/hypopressives-paid-vs-free/
https://moonrise.health/sv/hypopressiv-webbinarium-repris-lp2/
https://moonrise.health/sv/hypopressiv-webbinarium-repris-lp2/
https://moonrise.health/compare/hypopressives-vs-surgery/
https://moonrise.health/compare/hypopressives-vs-yoga/
https://moonrise.health/symptoms/back-posture/
https://moonrise.health/compare/hypopressives-kegels/
https://moonrise.health/compare/
https://moonrise.health/symptoms/diastasis-recti/
https://moonrise.health/symptoms/
https://moonrise.health/solutions/
https://moonrise.health/solutions/pelvic-health-program/
https://moonrise.health/symptoms/pelvic-floor-dysfunction/
https://moonrise.health/sv/stories/
https://moonrise.health/sv/stories/
https://moonrise.health/faqs/
https://moonrise.health/sv/homepage-redesigned/
https://moonrise.health/sv/?page_id=44387
https://moonrise.health/sv/?page_id=44390
https://moonrise.health/sv/?page_id=44390
https://moonrise.health/sv/hypopressiv/
https://moonrise.health/sv/hypopressiv/
https://moonrise.health/hypos-sale-and-landing-page/
https://moonrise.health/sv/hypopressiv/
https://moonrise.health/sv/hypopressiv-webbinarium-lp1/
https://moonrise.health/sv/hypopressiv-webbinarium-lp1/
https://moonrise.health/sv/sjalvtest/
https://moonrise.health/sv/sjalvtest/
https://moonrise.health/sv/sjalvtest/
https://moonrise.health/symptoms/pelvic-floor-dysfunction/test-page-3/
https://moonrise.health/thankyou-swe/
https://moonrise.health/hypopressives-exercise-course-webinar-replay/
https://moonrise.health/diastasis-recti-free-consult/
https://moonrise.health/pelvic-dysfunction-webinar-replay/
https://moonrise.health/sample-page/
https://moonrise.health/free-resources/
https://moonrise.health/we-are-moonrise/
https://moonrise.health/sv/blog/
https://moonrise.health/sv/blog/
https://moonrise.health/sv/blog/
https://moonrise.health/sv/privacy-policy/
https://moonrise.health/sv/privacy-policy/
https://moonrise.health/sv/privacy-policy/
https://moonrise.health/terms-of-use/
X

Hello visitor from 🇸🇪

Pick a language of your choice to continue